Optisk pulsmätare ska rädda liv och erövra världen

Tänk dig att bli ordinerad en pulsmätare i stället för en besvärlig monitor då du misstänker hjärtflimmer. Tanken är inte alls långsökt, i höst kommer företaget PulseOn ut på marknaden med en optisk pulsmätare som känner igen flimmer och kan mäta EKG.

Det började med de optiska pulsmätare som utvecklarna på PulseOn snart märkte var betydligt noggrannare än de konkurrenterna tillverkade. Så beslutet att utveckla en pulsmätare för medicinskt bruk i stället för en produkt många andra också kunde tillverka var inte svårt. Nu väntar PulseOn på certifiering av mätaren och intresset från medicinskt håll har varit stort.
– Det här är en enorm möjlighet, säger företagets vd Jari Kaija.


PulseOn har i samarbete med ingenjörer och läkare utvecklat en klocka som reagerar på oregelbundenheter i pulsen. Den som använder en av företagets pulsmätare ombeds ta ett EKG, en hjärtfilm, när det händer. Det går lätt genom att helt enkelt i en halv minut lägga handen över pulsmätaren som är fäst som en klocka vid ena armen. Filmen skickas sedan via ett moln där artificiell intelligens och algoritmer analyserar den till en läkare som avgör behovet av vård.
– Flimmer är något som är rejält underdiagnostiserat och som ger ganska vaga symtom, säger Jaakko Hattula, teknologidirektör på PulseOn och en av företagets grundare.


Han konstaterar att genom att upptäcka hjärtflimmer i tid kan man undvika infarkter, blodproppar och andra sjukdomar som blir dyra att behandla. Ofta är de dessutom besvärligt för patienterna att bli återställda efter den typen av åkommor. Visserligen kan patienter som misstänks ha flimmer kunnat få med sig en så kallad Holter-apparat som mäter pulsrytmen under ett par dygn, men PulseOns pulsklocka är både lättare att bära med sig och kan användas under en längre period, omtalar Hattula.
När klockan sedan slagit larm om en avvikande puls och patienten via molnet skickat sin EKG blir det den vårdande läkarens sak att avgöra nästa steg. En del av störningarna är tecken på sjukdom, andra är det inte.


PulseOns optiska pulsmätare har testats bland annat på hjärtsjukhuset vid universitetssjukhuset i Tammerfors och responsen har varit odelat positiv. Dessutom har sjukhus och hälsovårdsföretag i andra länder visat intresse, liksom teknologiföretag som gärna skulle erbjuda en motsvarande produkt. Jari Kaija berättar att PulseOn har avtal som är redo att skrivas under så snart all byråkrati är klar.


Så nu väntar Kaija och Hattula på att pulsmätaren ska få den medicinska certifiering som krävs och på att Folkpensionsanstalten, FPA, ska fatta beslut om sin ersättning för användning av klockan.
– När det är klart finns det inga gränser för hur långt vi kan nå ut, säger Kaija.


Produktutvecklingen av pulsmätaren har skett i Esbo, där tolv personer jobbar på kontoret i Otnäs. Själva tillverkningen har företaget lagt ut på en fabrik i Finland, det är viktigt att också tillverkningen är inhemsk, betonar Hattula. Nu håller man dessutom på och utvecklar distributionskanaler och tanken är att småningom anställa personer för marknadsföring och försäljning.


– De främsta konkurrenterna till vår produkt finns i USA, men såvitt vi förstått så är utvecklingen där inte lika långt som hos oss, säger Hattula. Han konstaterar att PulseOn dessutom har en klar plan för hur produkten kan utvecklas vidare så att den kan känna igen även andra sjukdomar. Sömnapné är ett exempel.


Företagets tanke är inte att tjäna pengar på att sälja pulsmätarna. De läkare och sjukhus som tar mätarna i användning får dem kostnadsfritt, däremot kostar det varje gång en läkare ordinerar klockan till en patient. PulseOn får alltså sina inkomster via den data pulsmätaren förmedlar från patient till läkare via molnet. På så sätt inbringar samma pulsmätare inkomster från alla de patienter den används av. En mätperiod kostar omkring 300 euro och den summan delas mellan de olika inblandade.
– Det är hur som helst billigare än återkommande läkarbesök, alla vinner på det här, säger Kaija.
Han konstaterar att mätaren är lätt för både patient och läkare att använda och att metoden är väldigt kostnadseffektiv. Det är ett av skälen till att han tror på framgång.


Jari Kaija har en gedigen bakgrund inom internationellt näringsliv och kom in i PulseOn som representant för placerarna. Företaget i sig är en spinn-off från Nokia och utöver Hattula jobbar en till av grundarna kvar i företaget. Nu ser framtiden ljus ut, men vägen hit har inte varit någon dans på rosor.
– För ett steg framåt tog vi länge två steg bakåt, men nu känns det bra, säger Hattula.
Det har hänt att finländska innovationer fallit på dålig marknadsföring och på att man helt enkelt inte klarat av att få ut produkterna på marknaden. Men hos Jari Kaija finns ingen falsk blyghet.
– Vi behöver inte skämmas för oss, vi vet att vi är bra och att vår produkt är den bästa på marknaden, det är bara att slå sig för bröstet och gå ut och berätta det, säger han.


Med en omsättning som hittills varit rätt anspråkslös har PulseOn nu siktet högt ställt. Utan att vara riktigt konkret talar Kaija och Hattula om en försäljning på 10-tals miljoner om ett par år. Fokus har de senaste åren varit helt ställt på att få den optiska pulsmätaren utvecklad och annan verksamhet har fått stryka på foten.


I förlängningen kan det bli aktuellt att söka ytterligare finansiering, men pengar är inte allt.
– Det känns belönande att man vet att man jobbar med något som förbättrar folks livskvalitet också, säger Hattula.

Publicerat i HBL den 23.8.2021. Text: KATARINA KOIVISTO. Bild: CATA PORTIN